torsdag 25 juli 2013

Tacksamhet.

Dagens inlägg är om tacksamhet, inte den vanliga tack till min familj, fästman, vänner etc utan till någon eller snarare något annat.

Jag skulle ju hålla mig ifrån bullar sa vi igår. HÖHÖ! SOM OM!
Idag har jag, sammanfattningsvis, ätit:
Frukost: yogurt med müsli och extra russin
Lunch: franskisar och korv, OCH SALLAD!
Middag: stekt biff och potatissallad
Mellanmål: bullen till kaffet (muffin), 5-10 kex (för att hålla mig vaken på jobbet, är ändå ganska säker på att jag slumrade till några gånger...), 4 rader choklad (till mitt försvar minns jag inte när jag senast åt choklad! eller ajjo - i söndags. men innan det!)

Jobbet tillbringades som vanligt, sittandes, och som följd av det underbara vädret satt vi i solen hela dagen. När jag hade cyklat hem ville jag ta vara på vädret så jag satt i solen ännu 3-4 timmar totalt. 

Hur tror ni min kropp mår efter det? Trött? Uppsvullen? Tung? Nejdå. Inte min underbara kropp inte. Den var så pigg och eftersom jag hade fått en ny träningstopp idag var jag extra motiverad - så jag tog mig ut på länk - 5 km jogging! Och så roligt det var! Det kändes som att jag flög fram (flåsande, men ändå). När jag kom hem var jag så slut att jag kastade mig leende på golvet och låg där 5 minuter, sedan lite magmuskler och sedan var jag riktigt slut.

Därför är jag alltså tacksam för min kropp. Oavsett vad jag stoppar i den, orkar den. Den tar emot det nyttiga och gör sig av med det onyttiga. Ibland känner jag att den inte är perfekt, inte tillräckligt slimmat etc men vet ni va? Vem bryr sig? Min kropp mår bra och den orkar alltid. När jag ger upp är det oftast inte kroppen som är slut utan min vilja. På CrossTraining har jag dessutom märkt att kroppen klarar av många saker som jag innan trodde var helt omöjliga - och det ger den efterlängtade träningsvärken!
Därför ska jag nu göra mitt bästa för att behandla min kropp lika bra. Jag ska försöka tänka mer på vad jag sätter i mig, och jag ska träna för att den ska kunna bli allt den någonsin kan. Jag ska också verkligen ta i tu med min hållning och börja tänka svank & axlar. Inte bara stundvis som det är nu (men ändå halva tiden av dagen vill jag tro) utan verkligen hela tiden. Det har min kropp förtjänat. 

Puss & kram! Nu ska jag och min livspartner kroppeni mysa med lite strech.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar